Struntpratet har en mening...

Att kunna småprata om ditt och datt är en social förmåga. För även om struntpratet betraktas som ytligt så är det ett socialt bindemedel. Och betydelsen av att behärska struntpratet har faktiskt ökat i dagens samhälle, säger språkvetaren Viveka Adelswärd. Om detta kan man läsa i en artikel i Dagens Nyheter 2009-02-06.

Ibland vet man inte riktigt vad man ska säga - man bara pratar på. Men när man har pratat strunt en stund, vet man kanske plötsligt vad man tycker. Och när man tror att man inte får något förnuftigt sagt, kan man i själva verket hålla på med något ytterst väsentligt.

Att struntprat, eller småprat, om ditt och datt fungerar som ett socialt bindemedel vet nog de flesta. Att behärska småpratet ingår i begreppet social förmåga. Behöver man verkligen försvara struntpratet i dag, när så mycket betoning redan läggs på "social kompetens" i olika delar av samhället?

Jag tycker detta är väldigt intressant. Hur pratar vi med varandra? Vilka samtal är ok? Vad är viktigt i ett samtal? Har någon hört talas om ytliga samtal? Om ytliga människor som bara pratar om alldagliga saker när man träffas? Är dessa människor intressanta? Viveca Adelswärd, språkforskare vid LInköpings Universitet och proffessor i samtalsforskning har skrivit en bok i detta ämne.

Viveca Adelsvärd säger i artikeln i DN att  ""- Undersökningar har visat att småpratet har ett värde och det ordnas till och med kurser där man lär ut hur det går till. Å andra sidan har jag en känsla av att småpratet har fått allt lägre status. Speciellt i akademiska, intellektuella miljöer finns ett förakt för sådant prat, man ser det som tillgjort och tomt.""

Behovet av struntprat har alltså ökat i vårt samhälle.
Förr var det mer så att man hade "sin plats". Numera måste man oftare positionera sig, visa vem man är, för nya människor.

Hur gör vi, delar vi in människor utifrån hur de behärskar ett samtal, vad de pratar om, hur de pratar i en mingelsituation eller när vi möts kring ett mer seriöst ämne...förresten vad är ett seriöst ämne? Vad tycker nI andra? Eller hur ser Ni andra på dessa tankar?


Kommentarer
Postat av: anne

Att kunna småprata, ytligt eller mindre ytligt, är något jag tyckte amerikanerna var så oerhört mycket bättre på än vi svenskar för 20-25 år sedan. Sällan att det uppstod besvärande tystnader med någon amerikan. Detta tyckte jag var en värdefull förmåga. Hur ytligt samtalet än var och i vilken situation den än uppstod, så var det ändå ett tecken på att man såg sina medmänniskor. I Sverige har vi ju haft tendensen att vända bort blicken och välja att inte se.



Men nog tror jag att det har skett en förbättring, orsakerna till det vet jag inte. Jag har själv väldigt svårt att INTE säga något till människor jag möter. Inte nödvändigtvis möter på gatan, om det nu inte är en lågbefolkad väg, men i alla andra sammanhang, affärer, bussar, restauranger etc. Jag måste inte stanna kvar och pladdra, men ät ändå ha "sett" personen känns viktigt att förmedla.



Jag tycker om att prata med människor.

2009-02-28 @ 18:15:19
URL: http://annnne.blogg.se/
Postat av: Inga M

Jag är ingen duktig struntpratare men skulle önska att jag vore det. Men det är svårt eftersom jag blir osäker.



Ett bra struntprat tror jag mycket handlar om att kunna associera och berätta. Det bästa struntpratet är när en person kan associera till något som vi ser tillsammans / upplevt tillsammans eller till något jag sagt och som i anslutning till det kan berätta någon händelse eller något trevligt. Och sedan med öppnande frågor visar intresse för samtalspartnern som person och får den att berätta något.



Sen kan det vara uppblandat med lite tyckanden ( men inte för mycket för det blir lätt olidligt besserwisser, lite elände men inte för mycket sjukdomar och så.



Suck, ja det är en svår konst men ett intressant ämne som Du tar upp. Jag hoppas att Victorias Daniel har fått god undervisning i den konsten för han lär behöva kunna detta i sin framtida roll.

2009-03-01 @ 07:16:28
URL: http://inga.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0