Internationella kvinnodagen på söndag 8 mars.




Brukar Ni fira 8 mars. Inte på något speciellt sätt för mej men jag brukar följa nyhetsrapporteringen, kanske något intressant program på TV, kanske någon samling/möte någonstans.

På Wikipedia hittar man denna information om den 8 mars:

Den internationella kvinnodagen firas den 8 mars.

Den internationella kvinnodagen uppmärksammar ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Datumet firas också av FN och i många länder är det en nationell helgdag. Internationella kvinnodagen instiftades redan 1910 av den socialistiska världsorganisationen Andra internationalen. 1977 antog FN en resolution som rekommenderar ett allmänt firande av en internationell kvinnodag.

I en del länder firas dagen genom att kvinnor får presenter och blommor och ett "grattis på kvinnodagen" - en gest som dock många feminister reagerar mot då de knappast anser att det finns anledning att gratulera kvinnor på en dag som uppmärksammar ojämställdheten i samhället.[källa behövs]

Här kommer ett antal spännande årtal i svensk kvinnohistori. Jag hittade en hemsida varifrån jag har citerat alla årtal nedan. Klickar Du på denn alänk kommer Du till denna hemsida.


1632  

" " En skola för flickor grundas i Västerås av Johannes Rudbeckius.
Ämnena på denna skola var katekesen, läsning, räkning och annat
som de senare kunde ha nytta av.

1748

Vetenskapsakademin får sin första kvinna, Grevinnan Eva De la Gardie-Ekeblad.


1773

Konstakademin får sin första kvinna Ulrika Pasch.

Den första kvinnotidningen ges ut (Hvad nytt? Hvad nytt?) av Anna Hammar-Rosén.
Tidningen fick ett ryckte om sig att vara av hög litterär kvalitet.

1845

Lika arvsrätt för kvinnor och män införs.

1846

Ogifta kvinnor(änkor, frånskilda) får tillåtelse att arbeta inom hantverk och viss handel.

1853

Kvinnor får rätt att undervisa i de mindre folkskolorna.

1858

Ogift kvinna som fyllt 25 år kan bli myndig efter ansökan i domstol.Gifter hon sig blir hon åter omyndig.


1859

Vissa lägre lärartjänster och statstjänster får nu innehas av kvinnor.

Sophie Adlersparre och Rosalie Olivecrona börjar ge ut "Tidskrift för hemmet" senare "Herta".


1861

Högre lärarinneseminariet grundas.


1862

Kvinnor(ogifta kvinnor och änkor) och män får inkomstgraderad kommunal rösträtt.


1863

Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder, om hon vill kan hon avsäga sig sin myndighet.


1864

Mannen förlorar sin lagliga rätt att aga sin hustru.

Den nya handels-,fabriks och hantverksförordningen införs. Vilket ger ogifta kvinnor samma formella rättigheter som män i det privata näringslivet.

Statens normalskola för flickor upprättas.


1870

Kvinnor får rätt att ta studentexamen men endast som privatister("mogenhetsexamen").


1872

Kvinnan får själv bestämma vem hon skall gifta sig med.


1873

Kvinnor får rätt att ta akademisk examen på universitet, dock inte teologisk eller högre juridisk.
Det finns dock inga tjänster för kvinnor att få

Föreningen för gift kvinnas äganderätt bildas. Föreningen går senare upp i Fredrika Bremer Förbundet, 1895


1874


Gift kvinna får rätt att handha sin enskilda egendom och även råda över förtjänsten av eget arbete. Detta regleras genom äktenskapsförord.


1884

Fredrika-Bremer Förbundet bildas.


Ogifta kvinnor blir myndiga vid 21 år, samma ålder som män.


Göteborgs Kvinnoförening bildas.



1886

Sveriges barnmorskeförbund, den första yrkesföreningen bildas.


Den första kvinnliga fackföreningen bildas: Hemsömmerskor i Lund.


Sonja Kovalevsky, blir första kvinnliga universitetsprofessorn(i Matematik).


1888

Den första organisationen inom den proletära kvinnorörelsen bildas: Kvinnliga Arbetarförbundet.

Den första kvinnliga med.lic. -Karolina Widerström utexamineras.

1889

Kvinnor blir valbara till fattigvård, skolvård m.m.(gäller ogifta kvinnor med egendom).


1892

Stockholms Allmänna Kvinnoklubb bildas, klubben ansluter sig samma år till SAP.


1900

Lag om förbud för kvinnor att arbeta under jord, i stenbrott eller gruva. I samma lag fastslås det också att en kvinna som fött barn inte får arbeta inom industrin under fyra veckor efter förlossningen. Denna tid utsträcks 1912 till 6 veckor - alltid utan ersättning.


Kata Dahlström blir första kvinna i den socialdemokratiska partistyrelsen.


1901

Rätt till ledighet utan lön vid barnsbörd.


1901-02

Föreningen för kvinnors politiska rösträtt bildas lokalt i Stockholm och Göteborg.


1902

Kvinnornas Fackförbund bildas, främst bestående av sömmerskor.

¨

1903

Föreningarna slås ihop och Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt bildas.


1904

Kvinnornas Fackförbund inträder i LO.


1907-1909

En röstreform genomförs som ger kvinnan rätt till kommunala uppdrag, förutsatt att hon är rösträttsberättigad enligt den nya 40-gradiga skalan.


1909

Selma Lagerlöf får nobelpriset i litteratur.

Allmän rösträtt för män vid 24 år.

Nattarbetsförbud för kvinor införs.


1910

Preventivmedel förbjuds i lag.

Komunala poster får innehas av kvinnor.


1913

Allmän pensionsförsäkring införs för kvinnor och män.

Anna Herslow och Kristina Frank blir första kvinnorna i stadsfullmäktige, Malmö.


1914

Selma Lagerlöf blir den första kvinnliga ledamoten i Svenska Akademin.


1918

Kvinnor får bli lektorer/rektorer vid allmänna läroverk.


1919

Kvinnor får rösträtt och blir valbara vid 23å rs ålder.


1920

Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund bildas.

Moderata Kvinnoförbundet(MKF) bildas under namnet Centrala Kvinnorådet.


1921

Kerstin Hesselgren blir första kvinnan i riksdagens 1:a kammare(5 st invalda i hela riksdagen).

Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder.

Mannen och kvinnan blir likställda i den nya giftermålsbalken, Fadern är dock barnets förmyndare i i ekonomiskt hänseende ej vad gäller vårdnaden.

Lagen om kvinnans oskuld vid giftermål upphävs.

Bestämmelse om att kvinnan skall bära mannens släktnamn införs.


1923

Behörighetslagen likställer kvinna och man när det gäller rätt att inneha statstjänst,
med undantag för sådana tjänster som kräver utövande av våld t ex officer, samt
präst och domartjänster.


1925

Lag om gift kvinnas medborgarskap.

1927

Statliga läroverk öppnas för flickor med samma villkor som för pojkar.

Kvinnolista införs på försök i stadsfullmäktigevalet i Stockholm.


1931

Yrkeskvinnors klubb bildas i Stockholm.

Moderskaps försäkring införs via sjukkassorna, för kvinnor ej berättigade till sjukkassa finns moderskapsunderstödet.


1933

Centerkvinnorna Centerpartiets kvinnoförbund, bildas under namnet Svenska Landsbyggdens Kvinnoförbund.


1935

Kvinnor får lika stor folkpension som män.


1936

Statligt anställda kvinnor får rätt till tjänstledighet med sjuklön vid havandeskap och barnsbörd.


1937

Nanna Svartz blir Sveriges första ordinarie kvinnliga professor (i medicin).

Likalön för kvinnliga och mannliga folkskollärare införs.


1937-38

En mängd lagar om mödraskap och barnavård träder i kraft.

Förbudet gällande användning, upplysning om och försäljning av preventivmedel upphävs.


1939

Trolovning, giftermål, havandeskap eller förlossning kan inte längre användas som skäl för att avskeda kvinnor i statlig tjänst.


1945

Lise Meitner blir första kvinnliga utländska ledamot i vetenskapsakademin. (Hon blir sedan svensk ledamot 1951)


1946

Alla statliga tjänster utom präst- och militärtjänster får nu kvinnor rätt till med lika lön.

Alla kvinnor i riksdagen enas om en motion: Lön efter prestation, avskaffande av de särskilda kvinnolönerna.


1947

Allmänna barnbidrag införs.

Karin Kock blir sveriges första kvinnliga stadsråd.


1949

Kvinnan, vid sidan av mannen, erkänns som förmyndare för sina barn.


1951

Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap vid giftermål med utländsk medborgare.


Kvinnan får bli förmyndare för sina egna barn vid makens frånfälle.


1955

Sjukförsäkringen förstatligas; kvinnan får rätt till 90 dagars mammaledighet.


1958

Kvinnor får rätt att bli präster.

Kvinnohistoriska Samlingarna grundas av Eva Pineus, Rosa Malmström och Asta Ekenvall.


1960-Talet

Mona Lidman blir första TV-Metrologen.


1960

Gunnar Qvist utkommer med den första avhandligen i Kvinnohistoria(Kvinnofrågan i Sverige 1809-1846 : studier rörande kvinnans näringsfrihet inom de borgerliga yrkena.).


Lika lön för lika arbete för kvinnor och män införs.


LO och SAF beslutar att inom fem år slopa de särkilda kvinnolönetarrifferna.


1961

Maja Britta Oldin blir första kvinnliga rådman, vid Stockholms rådhusrätt.


1962

Riksdagen ansluter sig till FN-konventionen om lika lön för lika arbete.


1964

P-pillren godkänns i Sverige.


1965

1962 års brottsbalk träder i kraft och ersätter 1864 års strafflag.


1970

Jämnställdhet inskriven i läroplanen.


1971

Särbeskattning införs.

Kvinnobulletinen startas.


1972

Grupp 8 ordnar den första 8 mars demonstrationen.


1974

Föräldrar får rätt att dela på ledigheten vid barns födelse genom att föräldraförsäkring införs.


1975

Ny abortlag införs. Kvinnan själv bestämmer om abort t o m 18:e havandeskapsveckan.

Likalönsdirektivet(EU).

FN inför ett internationellt kvinnoår.


1976

Förordning om jämnställdhet i den statliga sektorn.

Anna Christensen blir första kvinnliga professor i juridik.

Likabehandlingsdirektivet(EU).


1978

Birgitta Ulvhammar blir Sveriges första kvinnliga generaldirektör för Skolöverstyrelsen.

Socialförsäkringsdirektivet(EU).


1979

Småbarnsföräldrar får rätt till sex timmars arbetsdag.

Lagen om jämnställdhet i arbetslivet antas i riksdagen.


1980

Lag mot könsdiskriminering införs i arbetslivet och jämställdhetsavtal för kommuner och landsting.

Även skolor skall verka för jämställdhet.

Jämställdhetsombudsman (JämO) införs.

Äktamakeprövning för studiemedel avskaffas.


1981

Kvinnomisshandel faller under allmänt åtal.


1982

ATP-poäng för vård av barn under 3 år i hemmet införs.

Statliga bidrag till kvinnoorganisationer införs.

Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK tecknas.

Kristdemokratiska kvinnoförbundet(Kds-K) bildas.

Förbud mot pornografiska föreställningar på offentlig plats.

Kvinnomishandel faller under allmänt åtal.

Fem lagar om kvinnors och barns rättställning vid brott som incest och andra sexuella övergrepp skärps.

Kvinnor får vid giftermål välja sitt eget eller mannens efternamn.




1983

Alla yrken blir öppna För kvinnor Även inom försvaret.


1984

Fem lagar om kvinnors och barns rättsställning vid brott som incest och andra sexuella övergrepp skärps.

Jämnställdhetsavtal inom statliga sektorn införs.

Gunhild Kyle blir innehavare av Nordens första professur i Kvinnohistoria som innrättas i Göteborg.


1985

Karin Söder blir Sveriges första kvinnliga partiledare(Centerpartiet).



1986

Egenföretagardirektivet(EU).


Pensionärsdirektivet(EU).


1989

Nordisk handlingsplan för jämställdthet.

Lillemor Arvidsson blir Sveriges första kvinnliga fackordförande(Kommunalarbetareförbundet).


1991

Jänmställdhetslagen Kommer till.


1992

Graviditetsdirektivet(EU).


1994

Sveriges Riksdag blir världens mest jämställda, av 349 ledamöter är 144 kvinnor.


1995

Förordning om positiv särbehandling vad gäller tillsättande av professorer och forskarassistenter antas.

Lagstadgat krav att kartlägga löneskillnaderna mellan kvinnor och män på alla arbetsplatser.

Den så kallade pappamånaden införs i föräldraförsäkringen.


1996

Föräldraledighetsdirektivet(EU).


1997

Kvinnomaktutredningen lämnar sitt slutbetänkande "Ty makten är din..." där vissa paragrafer i jämstäldhetslagen föreslås förtydligade.

Christina Odenberg blir första kvinnliga biskopen.

Bevisbördedirektivet(EU).


1998

Ny lag med förbud mot könsstympning av kvinnor införs.

Jämställdhetslagen skärps avseende sexuella trakasserier.

Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster.

Lag om kvinnofrid träder i kraft.


1999

Köp av sexuella tjänster förbjuds enligt lag.


2000

Wanja Lundby-Wedin blir första kvinnliga ordförande i LO.


2001

Lag om likabehandling av studenter i högskolan.""




Kommentarer
Postat av: Katinka

Oj vad du sammanställt fakta och utbildar mig i kvinnofrågan i kväll! Tack för det!

2009-03-06 @ 23:04:44
URL: http://presentabel.blogspot.com
Postat av: Inga M

Tanken svindlar ju lite att män hade laglig rätt att slå sina hustrur fram till 1864!! Och att kvinnor fick bestämma vem de skulle gifta sig med först på 1870-talet!! Det har verkligen gått framåt om än inte med stormsteg precis. Jag minns att den man som var den förste i Sverige som blev dömd enligt lagen om förbud mot våldtäkt inom äktenskap var från min barndoms hemort. Det var då också många män som tyckte att domen var fel, sex ansågs vara mannens självklara rättighet inom äktenskapet, även under hemskillnadstiden som då fanns fram till skilsmässa kunde lagfästas.

2009-03-07 @ 09:59:40
URL: http://inga.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0