Oj vilken natt!
Så steg vi då på natttåget i Östersund för att påbörja färden hemåt. En ganska trång kuppe och alla väskor. Snart var dock detta orgniserat. Herta dukade fram thé och två inköpta knäckemackor från Pressbyrån. I sista stund kom hon på att hon inte skulle ha två med pepparotssmak på osten. Resesällskapet gillar inte pepparrot. Säljaren i kassan var så förstående trots att Herta kom på detta i sista stund alldeles innan betalning. Ja då satt vi där med The och knäckemacka och en liten påse lantchips för att hålla alla vid gott mod.
En handduk saknades och Herta vågade inte hämta en till ifrån den öppna kuppen predvid med konduktören kom och sen kom handduken. Papperskorgen var inte bytt sedan tidigare ressällskap men sådana bagateller, skall man bry sig om sådant?
Lakan och kudde kändes frächt och när vi väl somnade sov vi i ett par timmar i alla fall.
Det är intressant. Jag som aldrig brukar drömma drömde en otäck historia om en festkväll jag skulle arrangera ( och den kommer ju nu mitt i veckan) och ett fasligt knarrande som när jag tittade efter ( i drömmen) visade sig vara två kontakter som gnisslade och slog eld regelbundet. Tåget knirrade och knarrade hela natten, tjöt ibland och förde allmänt oväsen så drömmen var ganska relevant.
Visst är det intressant när man skall gå på toa på tågtoan. Helt plörsligt far man in i ena väggen utan egen förskyllan liksom. Utan att ha gjort något. Trots att man försökt att hålla i sig hela tiden någonstans där det finns något att hålla i.
Nu sitter vi på regionaltåget, vi har alltså bytt. Här finns ingen frukost och ingen kaffe. Det börjar bli enerverande...
Kommentarer
Postat av: skogsnuvan
Jag hatar att åka tåg. Man vet liksom inte vilket missöde som ska hända bara att det alltid brukar hända
Trackback
