Herta

På väg hem från jobbet, där jag sitter på cykeln, så ringer mannen. Vi pratar en stund om vad vi skall ha till middag och vad som behöver handlas. Herta cyklar och mannen ligger före i tid, närmast mataffären varför vi beslutar att mannen skall handla. Vi avslutar samtalet. Det är då det händer. Herta cyklar på en cykelbana av modell asfalt med skarpa kanter mot gräset. Hon lyckas givetvis förirra sig närmare kanten och åker ut på gräset hållandes i cykeln med höger hand och mobilippe med vänster. Vad händer? Jo Herta åer ut på gräset, försöker ta sig tillbaka och det går ju inte alls. Herta vinglar fram och tillbaka, vinglar till ännu mer och faller till höger. Eller hela cykeln faller och Herta faller också,  liksom framför cykeln över styret. Herta släppte inte sin mobiltelefon under hela fallet (?). Helt plötsligt ligger hon där på gräset över cykeln på något konstigt sätt. En välklädd sportklädd gentleman cyklar förbi precis när det händer eller när hon faller. Han tittar till och cyklar vidare och där ligger jag och funderar på var jag gick sönder... Sen kommer fru B, en gammal granne från gamla gatan. Hon hojtar till Hertas namn( ja inte Herta men i alla fall) och undrar samtidigt hur det gick och att hon såg fallet och undrar en gång till och om jag slagit mej i huvudet och om jag har ont och vad som gick sönder.