I väntan på en ny njure eller lever...



Förra året fick 600 svenskar något nytt organ.

Minst lika många väntar på en transplantation.
  

Undersökningar visar att svenskar är positiva till att donera organ eller vävnader efter sin död. Fler liv kan räddas kan räddas ju fler som vill donera. När den avlidnes vilja är okänd måste de närstående tolka personens vilja. Och ibland händer det att de använder sin vetorätt och säger nej för att de inte kände till hur den avlidne ville ha det.

Så gör du din vilja känd:
  • Du kan anmäla dig till donationsregistret
  • Du kan fylla i ett donationskort som finns att hämta på Apoteket och vårdcentraler. Förvara donationskortet synligt i din plånbok.
  • Du kan informera dina närstående.

Du kan använda ett eller flera av dessa sätt. De är alla lika giltiga och det är alltid den senaste uppgiften som gäller.

Det viktigaste är att det blir av. Men det är också viktigt att din vilja kommer till sjukvårdens kännedom om du skulle bli aktuell som donator. Det gäller även för dig som inte vill donera. Om du vill ändra din anmälan i donationsregistret så är det enklaste tillvägagångssättet att göra en ny anmälan. Du får då en bekräftelse via brev till din folkbokföringsadress inom tre veckor. Om uppgifterna stämmer i brevet så behöver du inte göra något ytterligare.


Ikväll sa de på TV att  44  personer väntar på en ny lever.Det var något reklaminslag för ett kommande program.


För tex en peson med njursvikt som behöver dialys kan det se ut såhär: 

Dialysbehandlingen innebär stora förändringar i patientens liv. Man måste planera sina aktiviteter med hänsyn till den form av dialys man valt och utifrån den tid det tar att genomgå dialysbehandlingen.

Så går det till 

Hemodialys, den vanligaste dialysbehandlingen, innebär att blodet pumpas ut från ett blodkärl i underarmen och renas från avfallsprodukter och överflödig vätska i en konstgjord njure (dialysatorn) utanför kroppen. Sedan pumpas blodet in i kroppen igen. Hemodialysen sker oftast på sjukhus. Det finns särskilda dialysenheter där man själv ansvarar för behandlingen med lite hjälp av personalen. Dialysen kan också utföras i hemmet och kräver då att den som ska hantera maskinen får utbildning. Dialysen tar vanligen fyra - fem timmar och görs minst tre dagar per vecka.
 
Med Peritonealdialys renas blodet i bukhålan via bukhinnan som fungerar som ett dialysfilter. Bukhålan fylls med dialysvätska via en inopererad slang. Vätskan drar till sig avfallsprodukter och vatten, varefter vätskan avlägsnas efter fem-sex timmar och ersätts med ny dialysvätska. Det krävs fyra till fem byten per dag och man kan lära sig att byta dialysvätska själv efter viss utbildning. 

Varje byte tar cirka 30 minuter. Det är viktigt att den som byter påsen är noga med hygienen eftersom bakterier annars kan komma in i bukhålan och leda till en bukhinneinflammation. Det är dock en komplikation som inte är så vanlig idag.

Det finns också en specialform av peritonealdialys där påsbytena sker nattetid med hjälp av en maskin.

Eftervård

Många patienter med kronisk njursvikt har innan de behöver dialysbehandling ätit proteinreducerad kost som en del i behandlingen av deras kraftigt nedsatta njurfunktion. När man börjar behandlas med dialys är det viktigt att gå över till en proteinrik kost som också bör vara rik på energi. Det är viktigt att fortsätta ta vissa mediciner som korrigerar rubbningar som dialysbehandlingen inte kan rätta till.

Risker/biverkningar

Hos många patienter som behandlas med dialys minskar mängden urin. Då är det viktigt att dra ned på intaget av vätska och dricka mindre för att inte samla på sig för mycket vätska i kroppen. Övervätskning kan visa sig i viktökning, ökat blodtryck, svullnader av händer och ben och i värsta fall även andnöd. En vanlig rekommendation är 0.5 dl vätska per dag vari ingår både mat och dryck. Alt utöver detta måste "dras ut" vid dialysen.

Här finns mer information om organdonation och transplantation. Läs på och ta ställning för Din del.



Det finns mycket man kan göra som transplanterad...tex semesterresor till spännande länder utan gästdialys och passning och planering av sjukhusvistelser under resan.

Att anmäla sig till donationsregistret är en kärlekshandling.

Kommentarer
Postat av: Barnens Hjältar

Väl skrivet, jag anmälde mig för många herrans år men vet inte hur länge det gäller.. de där rödgröna jorten man fick och skulle ha i plånboken...

Rapporterar stegmätaren när jag börjat jobba på måndag..tror jag springer mest där :P

2009-02-14 @ 22:30:24
URL: http://barnenshjaltar.blogg.se/
Postat av: E

Där har jag varit med i många år.

2009-02-15 @ 01:09:59
URL: http://thedevilwears.blogg.se/
Postat av: anne

Ja, det är onekligen viktigt med tanke på organbristen som råder. För att organen ska kunna användas måste man dödförklaras medan man är uppkopplad till livsuppehållande maskiner, och organen måste skördas inom relativ kort tid.Att då behöva undersöka hur personen ställer sig till donation slösar viktig tid. Vävnad kan ju användas även om döden redan inträtt.



Det där är inte enkelt, jag tror många skyggar vid tanken på sin egen död.

2009-02-15 @ 11:45:12
URL: http://annnne.blogg.se/
Postat av: britten

ja så rätt det du säger , det är verkligen en kärlekshandling...

2009-02-15 @ 16:33:21
URL: http://pyrobritt.blogg.se/
Postat av: TT

Tack för titten hos mej!

Jag har anmält mej eftersom min lillebror fick vänta så länge på en ny lever. Då förstod jag vidden av det hela.

2009-02-15 @ 20:43:48
URL: http://tyratok.blogg.se.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0