Facebook del 2

 


Det finns dock många tveksamheter med att komma i offentligehetens ljus. Läste en artikel i en kvällstidning om detta igår tror jag där man kan läsa att man i vissa sammanhang ordnar facebookfria zooner där det inte är ok att microblogga, twittra osv. tex att man kan inbjuda till en blgogfri fest. Men hörni, det är väl självklart att man inte skickar upp vilka bilder som hellst. Eller hur är det, plåtar ni lite hursom och skickar upp detta på facebook, förlåt lägger ut kanske man säger. Vi vill ha ett integritetsskyddat samhälle men kan beskriva våra liv, våra hem, hur vi tänker och resonerar hur som hellst. Men vi vill inte ha ett storebrorssamhälle? Jag får itne ihop detta!

Hur tänker och agerar NI andra?


Min tur snart.




Snart är det min tur. Nu har jag längtat i flera veckor.


På väg






Tog denna bild på bägen mot Stigtomta, på bägen mot Katrineholm, på vägen mot Örebro häromdagen.


Skit med bloggen




Börjar förlora läsare. Vad det gäller! Här måste man hålla på hela tiden för att Ni skall hålla Er varma. Ok hösten kommer snart, skall skärpa till mej. Var kan man finna mera tid? Måste ha tid till att frikoppla hjärnan, inte bara skjutsa till högskoleort och begrava anhöriga.

Men det koms igen...

Kvällspass


Nu är sommaren slut. Kvällspass på jobbet imorgon. Känns motiverat även om möjligt gympass försvinner.




Får satsa på tisdag kväll istället! Nu vet NI det allihopa. Skäll på mej  om jag inte varit på gymet på tisdag kväll.


Trött




Igår flyttade vi det sista (?) till studentlägenheten. En effektiv dag som också inkluderade en tur till Ikea som finns i staden. En effektiv Ikeatur son inkluderade inköp av skohorn, gardinstånd inkl allt, nytt diskställ ( det gamla från samma ställe har rostat sönder), klädesborste, dokumentmappar samt ett dokumentställ eller vad det nu heter. Min grundtanke med besöket på Ikea förutom lunch var att vi skulle hitta nya gardiner. Det gjorde vi dock inte varpå de gamla hängdes upp igen...något för långa men i alla fall.





Nu är det färdiginstallerat. Bilden visar hallen. Här skall det bos tillsammans med två andra personer.


Uppblåsbar madrass från ÖB.







Nästan framme i den aktuella staden, utan släpkärra men med ett par väskor och datorn i bagaget ringer telefonen. Sonen lyssnar och svarar allvarligt. efter avslutat samtal får vi veta tt jo det är ok att hämta nyckeln idag mellan 15.30-16.30. Vi får lägenheten idag.

Vad mer kan vi tillägga. Jättekul men vad synd att de inte kunde ha detta klart i morse innan vi åkte.

Gilla lägen en gång till.

Åka med släpvagn en gång till.

Positiv effekt kan vara - att träffas.


Ps. En kul grej i sammanhanget var att det färdigmöblerade rummet innehöll säng utan madrass. Därav detta inköp på ÖB som akutåtgärd innan egna sängen kommer.

Imorgon




Idag var mannen på studentbostädernas förmedling på gott humör. Imorgon får han lägenheten (?) Idag kunde flyttlasset gå, start imorgon fm med kursen. Till denna stad måste man byta tåg tre gånger alternativt ta flygbussarna ( På min tid fanns det bara tåg plus stadsbussen till lgh sist då förståss). Lilla mamma kan inte vara ledig imorgon för första transport. . Det blir en tur i helgen istället.

Och det blir som mormor alltid sa...allt ordnar sig till det bästa!

Nuläget





Idag har ytterligare samtal avhandlats på telefon i ärendet "när får jag tillgång till min lägenhet"? Samme bovärd eller vad han var som uppger sig ha ansvar för utdelning av nycklar...är inte på kontoret i dag heller, eller i varje fall inte just nu.
Lägenheten är inte besiktigad. Vi får tag i förra hyresgästen. En artig ung man som berättar hur det går till. Vi kommer förmodligen inte att få komma in i lägenheten innan den 1/9. De gör inte så och de kommer förmodligen att invänta besiktning,  när nu denna skall göras?

Det är bara att bida tiden an.




Men vi kör på det, eller vad de som vill verka yngre säger.



forts på "i det allmännas tjänst"




Den aktuelle studentlägenhetsinnehavaren har nu fått tag i tidigare hyresgäst, kan även kallas frånflyttad hyresgäst. Denne unge man har meddelat igår att han avflyttade från sin lägenhet den 15/8 och samma dag lämnade in sina nycklar. Blir mer och mer orolig för den aktuelle tjänstemannen som inte hade kraft nog att meddela oss detta.

Mina tankar flyger genast vidare. Vad behöver denne man för att orka med sitt arbete på ett annat sätt.

Alla påsar




Och nu har alla påsar kommit hem.

Nyss kom våra inneboende


       


Nu har vi det riktigt mysigt härhemma. Om någon minns fick vi nyligen iordning ivardagsrummet. Allt var lagom, ev skulle saker och ting kompletteras med en fåtölj. Så dök  då dessa upp som inte hade någonstans att bo, soffa Ektorp, delar av hyllsystemet Lack, ett soffbord med ett namn jag just glömt bort, säng, sängbord, matbord, fyra stolar, lamparmatur, TV:nnnnnnnn, köksutrustning och diverse annat.

Sängen skall flytta vidare i veckan som kommer tillsammans med lite köksutrustning. I övrigt så skall vi trivas och umgås härhemma tillsammans i en stor härlig gemenskap.

Hem




Nu har vi flyttat hem igen...för ett par dagar.

I det allmännas tjänst






Som gammal,  ibland kontorsräv så önskar jag all ny ork, kraft och vederkvickelse till den mansperson anställd vid en förmedling av studentläggenheter i den aktuella staden. Han som inte vet något för att han inte vill kolla i sina papper eller i datorn.
Min reflektion är att om man bara skjuter allt framför sig så blir inget gjort.
Och snälla Du, för oss är det inte bråttom, vi behöver ju bara bostad i nästa vecka.

Men vad var det lilla mamma sa, jo vi skall hoppas att det löser sig till det bästa. Så då gör vi det.

Nya slangar




Idag har vi köpt nya cykelslangar på Claes Ohlssons medan vi var på jobbet! Nu skall tydligen cykeln repareras.

Här får soffan plats.



Vi sätter soffan här i hallen, här får den plats, här är det ju tomt och den kan stå här ett tag. Bra då är saken löst och vi fixar en kärra till på söndag och kör hem sakerna till Er.

Ungefär så. Hur svårt kan det va?

Är det så föräldrar har det med ungdomar som skall studera på annan ort. Berättelserna jag har hört är många. De är berättade med mycket värme. Lika mycket värme känner jag. Glädje över att få vara med lite grann och höra om framtiden, om det nya livet, studentlivet, nya kunskaper, nya vänner, kanske flickväner. Det kan bli hur spännande som hellst. Själv vet jag att studieåren har varit mina absolut bästa år. Fina ungdomsår med nya tankar som passade med dem jag hade med mej, nya vänner, kårliv, politiskt engagemang, fackligt engegemant, linje 3 mot kärnkraft - aldlrig ger vi upp, var aktuellt de åren,   och mycket annat.


Vi säger ja, självklart, alltid. Kom hem med soffan (nästan Välkommen hem med soffan!)

I nästa vecka skall det flyttas!

En ny tidsepok i livet.





Nästa vecka skall det ske. Då blir det flytt till staden på slätten lite uppåt. Bilden är medvetet inte korrekt. Däremot bodde jag själv här en gång. Kan man informera om att det var för snart 30 år sedan...?

Kronans blå






Cykeln måste repareras nu!

Vitare än snö...






Idag har vi tvättat en massa vita skor härhemma i tvättmaskinen...

Jag längtar efter Surströmming!!!





Är det bara jag som börjar längta så otroligt efter denna delikatess?
    

Förvaringsutrymme




Idag kom det hem ett par kassar med DVD-filmer...

Sista kulan sparar jag åt grannen






Nu har jag läst ut boken "Sista kulan sparar jag åt grannen" av Fausta Marianovic. På bokens baksida kan man läsa följande recentioner från Västerbottenskuriren resp DN:


""Hon har allt. Söner och älskare, man och krog. Hon skrattar åt pratet om kriget som är på väg till Bosnien. Det finns väl inga etniska grupper! Men kriget kommer och plötsligt står hennes söner på varsin sida. Frontlinjen går genom hennes stad, hem och kök. Det är då hon måste spara en kula för något som kanske kommer att hända.

Berättaren och huvudpersonen i Sista kulan sparar jag åt grannen har mycket gemensamt med sin författare. Hon har vuxit upp i Titos Jugoslavien och har lärt sig i skolan att religionen och alla fördomar som splittrar folket är avskaffade. Men farmor lär henne att be till Jungfru Maria, mormor vill att hon ska be ortodoxa böner och morfar svarar aldrig när hon frågar varför hans initialer finns på tegelstenarna från samhällets tegelfabrik.

Det gör ont att inse att familjens historia är full av det som hon lärt sig förneka, men hon väljer att inte låta det förgångna styra hennes liv. Hon lämnar släkthuset där historiens oförrätter sitter i väggarna.

Romanen börjar tjugo år senare, när det har blivit viktigt vad man heter och hur ens släktband ser ut. Berättaren är då gift med Hussein - muslim och far till hennes yngste son men inte till den äldste.

Fausta Marianovic skildrar hur kriget förvandlar alla jugoslaver i Bosnien till kroater, serber och muslimer, hur hat uppstår, familjer splittras och en pacifistisk mamma med dödsförakt beger sig till fronten för att hämta hem sin son.

Hon skriver på en svenska som fått färg av det modersmål som var hennes innan kriget utsatte till och med språket för etnisk rensning. Sista kulan sparar jag åt grannen är fylld av starka känslor och trotsig humor. Den gör erfarenhet av tidningsrubriker så att vi förstår något som vi tidigare bara läst om.

"En krigsskildring utan dödsföraktande och vapenglad hjälte i uniform. Men med en livsbejakande hjältinna som fattat vad det handlar om."
Västerbottens-Kuriren

"...det är en rik bok...boken innehåller handling nog för fjorton genomsnittliga romaner - och moderskärlek och mod nog för fyrtiofyra."
DN""

Jag hade vid tiden för kriget i det som vi en gång kallade för Jugoslavien mycket annat som uppehöll mej varför jag missade detta och har tyvärr inte följt med i nyhetsrapporteringen då så mycket. Jag behöver därför all kunskap jag kan få för att kunna förstå eller i varje fall begripa lite grann vad som skedde. Denna bok ger mig ett komplement i detta sökande efter kunskap. Människor har berättat för mej hur komplext det är och efter att ha läst boken så förstår jag komplexiteten.

Jag vill varmt rekommendera denna bok. Den fyller en lucka, litegrann i alla fall.


Arsenik och kanoner



Arsenik och kanoner!

Nu har vi bokat biljetter. Nästa helg svärfar plockas med till Tunaberg för att titta på detta skådespel.

Rödavinbär, kinamat och ett glas rosé.








Äntligen har jag fått fart på mig själv. Eftermiddagen har ägnats åt att plocka röda vinbär. Vad passar då bättre till detta än kinamat´och ett glas rosé.

The´ på rummet?



Behöver man en liten behändig vattenkokare på rummet i korridoren?

Hertig Karls marknad i stan.


Hertig Karls marknad







Om det händer någonting i stan, på Torget, är det på Kumlins man skall sitta. Där har vi första parkett.
Dagens kaffe intogs där tillsammans med en arbetskamrat som hunnit före oss.

Lördagsmorgon på gymet.




Lördagsmorgon och gymdags igen. Idag är det schlagerinstruktören som leder oss. Jag har av skäl som jag känner inte tränat på länge innan förra gången men nu skall vi igång. Har bokat upp mej på ett antal pass och vad kul det var. Fast jobbigt. Schlagerinstruktören är en av de bättre på gymet just nu. Hon leder bra, har bra låtar, slänger alltid in nån schlager, så och även idag men minns inte vilken.

Och tänk, passet tog slut idag också!

Vill inte





Jag vill bara meddela att jag inte tänker investera i några simfenor.

Café Hellmans fick akutbesök av me

0-557689e3ad5b992a0738f766ed0b8cee.png

Café Hellmans fick akutbesök av mej idag efter gymet. En slät kopp kaffe. Måste göra av mej någonstans fram till affärerna öppnar. Kanske skall jag säga något om dagens pass. Det var L, gymets i särklass gladaste instruktör som ledde dagens pass. Människan har omaket att bli Lundastudent i höst så vi förlorar denna duktiga instruktör. Vi önskar henne givetvis lycka till. Känns skönt att vara igång igen i alla fall.


Vårrullar






Började dagen tidigt. Skulle fixa lite kläder åt en person i grannstaden. I arla morgonstund åker jag med de tvättade kläderna som nästan inte torkat med nya pressveck. Vi provar lite hit och dit och det funkar. Skönt tänker jag! Avklarat!

Vidare till Willys då mannen härhemma hänvisat till att de säljer billiga produkter i tvåopack på Willys av en sort jag nyttjar. Väl dit och med vagnen i övrigt nästan full visar det sig att annonsens bild lurar. Det är inte min favorit som visas utan något snarlikt med sämte kvalité. Skit tänker jag, nej det får man inte säga. Betalar och går ut ur butiken.

Blir plötsligt så medveten om att det finns färska vårrullar i min närhet...Klockan är 12.15. Det är faktiskt dags för lunch. Köper 6 st vegetariska vårrullar, ganska små så det krävs två x tre stycken dvs de säljs i trepack a´ 20:-.




Va sjutton, Kjolen är ju fixad. Vi kör på detta.

Klassisk stil med kvalitetstid innebar ny kjol.





Idag har det skett. Sonen och jag har varit i huvudstaden och inköpt en ny kostym för kommande aktiviteter av blandad sort, allt från de lite sorgesamma och svåra till de roliga sakerna, de som hör ungdomsåren till.

Något otroligt har hänt. Vi gick till en butik, hittade en kostym som passade, köpte den, gick till anvisad skräddare som la upp dylika plagg, åt lunch, gick en sväng för gemensam shopping, delade på oss vilket för mej innebar tanke på kaffe som snabbt förändrades i tanken till läcker hallon och blåbärssmootie på Coffe house by George mittemot NK tillsammans med dagens nummer av Metro.



Och sen kommer fortsättningen på problemet med blogginnehavarens kjol, ett problem som måste lösa sig till torsdag i denna veckan. Undertecknad hade provat ett dylikt platt på en liten butik på Storgatan i hemstaden. Förmodlgen har de också där haft fuktproblem i deras förvaringscisterner eller vad de har för aktuell storlek saknades. Hittade dock plagget på Gullmarsplan i en butik som kallade sig Sköna kläder. Nu till det tragiska. Även där hade de haft fuktproblem med min storlek och pga detta var storleken större slutsåld. Hittade dock ett någorlunda likvärdigt plagg och gör bedömningen nu i kväll att situationen är någorlunda under kontroll för min del.

Sen har vi mannen. Han har försvunnit in i garderoben. Sist jag såg honom hade han villat in sig i några olika kostymer som han inte kändes vid.

Vi har allvarliga problem i övre garderoben.

Jag försöker låta bli!




Nu tänker jag avge ett tillkännagivande.

Jag har ännu inte köpt några Foppa-tofflor i mitt liv och min plan är att inte göra det heller.

Femöre i Oxelösund









Idag har vi varit med om ett härligt möte med ett gäng damer några år äldre än vi själva ute vid Femöre i Öxelösund.
Vi parkerade bilen, ingen av oss hade varit där på många år och vi var inte säkra på exakt vart vi skulle. Framme vid klipporna gick vi runt lite och rekade. Det låg folk lite här och var men det fanns plats och vi tänkte kolla vidare på några kllppor men måste först passera tre damer i 60-årsåldern som satt och solade. Vi försökte se trevliga ut och skulle till att passera damerna när en av dem utbrister glatt vänt till oss:
- Kan Ni hjälpa oss. Vad heter en politiker som inte tillhör ett politiskt parti. Vi har haft problem med denna fråga hela dagen i detta korsordet. Politisk vilde sa jag. Jättebra och tack för hjälpen sa kvinnan. Sen pratade vi om ditten och datten, de tipsade om var man klev ner och vi hade ett skrattande trevligt samtal.
Visst är det härligt med de möten vi kan få göra med andra människor så där bara helt plötsligt

Här är länken till Femöre naturreservat



Skall man slänga och köpa nytt?


Idag skulle så mycket ske. Inte hälften ens av vad jag företagit mej blev av. Hälften glömdes bort. Funderar kring hur vårt samhälle ser ut och vilka värderingar vi har och om det är kopplat till ålder. En person någonstans mellan 23-28 , åldern är obestämd hade gjort en makeower i en persons garderob. Det var nu min uppgift som anhörig att ta med prylarna någonstans. Sortera upp den, kanske slänga alltihopa någonstans inkl kläder jag köpt ganska nyligen som var snygga och i fräscht skick. Vissa var tydligen lite "fula" Ett par nya ecco tycktes inte se så bra ut osv.  Man får vara diplomat. jag tog med mej alltihop och sa att jag kollar igenom hemma. Lite får bli matttrasor? Vill någon i min närhet ha matttrasor? Lite får gå till Öppen hand via Hållets dagcenter som har hant om genomgång av kläderna om så skulle behövas.  Alla barnkläder, även om jag inte hade det, går alltid på transport har man sagt mej. Resten får vi slita på härhemma kanske om något passar.

MIna tankar kom igång idag efter min lilla aktivitet. Tankarna flyger dock vidare och stannar inte vid kläder och handdukar i fel färg utan nu funderar jag kring våra hem i övrigt...

Vad jag funderar på är dock om vi i olika åldrar vill slänga, kasta, återanvända osv och om det är olika i olika åldersgrupper. Jag tycker att unga människor typ ungdomar, gymnasieåldern osv verkar tänka om om en hälsosam hushållning. Sen upplever jag att det kommer en ålder av slit och släng eller har jag fel. Många hem idag ser ganska snarlika ut. Där finns de låga breda sofforna som man inte kan sätta gamla mamma i, om man nu hade någon. Där är det låga bordet framför, mattan, kuddarna i soffan...hur många som hellst och så vägg-TV:n. Några pinaler står här och var, ibland två av varje likadan sort inköpta på en designaffär. Jag brukar benämna det som "såntdär" porslin som har hål innuti men ser jättetrendigt ut utanpå. Rörstrand, Orrefors eller nåt annat företag med historia och desigkunnande skulle aldrig tilverka på det sättet. Lisa Larssons pyttlar, inte ser de ut så som ett exempel.

Men fattar Ni inte. Man skall blanda gammalt och nytt? Eller skall man inte? Skall man slänga och köpa nytt? Hur tycker Ni? Nu pratar jag inte bara om att man skall vara sparsam. Jag pratar om att vi har en historia, vi är bärare av en förmedling från tidigare generationer till kommande generationer. Jag tror att vi behöver sammanhang. Vi behöver komma någonstans ifrån, vara någons barn, ha en familj att knyta an till fast vi är vuxna, mitt i livet, medelålders. Kalla det vad Du vill? Vi skall inte samla för mycket materiella värden men jag tror vi mår bra av att ha saker från ett samhälle som fanns före vårt eget.

Vad tycker Ni andra?


Hur laga kjolen?





Går kjolen att fixa med sallad och sunda vanor kanske? Vad tror Ni? Jag har en vecka på mej.
ell

Du kan inte köpa

hur stora storlekar som hellst sa mannen!

Nehej och vad skall jag göra då? Har Ni några förslag. Behovet framkom när jag stod och slet i garderoben efter en mörk, gärna svart kjol, hittade ett par stycken men det verkade inte vara mina kjolar då ingen passade i storlek. Vem sjutton har hängt in sina kjolar i min garderob? Var kommer de ifrån, kan någon människa informera mej om den saken?


Försökte ha en saklig discus med mannen härhemma om ev. fukt i övre garderoben där jag har lite kläder som jag inte har så ofta. Textilierna krymper. Han verkade inte förstå mitt resonemang. Måste därför imorgon åka ner på stan, samtidigt som jag ställer i ordning en sak för försäljning, åker ut till B på visit på morgonen i ett ärende, fikar med gammal arbetskamrat på em och träffar gamla kollegor i hamnen på kvällen.

Men värst är att vi har fel på garderoben!

Tantvarning?




Undrade varför mannen satt och sjöng högt för sig själv i vardagsrummet. Jag gick dit och då var det Allsång på Skansen, sista programmet för i år och "alla var tydligen där".

Jag är rädd! Jag vet inte vad som tar åt mig men jag tycker detta program är så jättetrevligt. Det är trevligt att se alla de där artisterna som jag tyckte var rätt gamla, typ tant eller liknande på 70-talet. Nu tycker jag att de bara är sådär kanske tio år äldre än mej och det är ju inte så farligt. Jag har ju kompisar och vänner där åldrarna skiftar ganska rejält.
Vi har haft det så trevligt ikväll ( observera ordvalet). Och sen helt plötsligt kommer Sylvia Wrethammar in på scenen som jag tyckte var typ i 40-årsåldern då på 70-talet och vi började sjunga för fulla halsar när hon gick igång på Eviva Espania.

Vad har hänt! Behöver jag söka hjälp någonstans? Skall jag vara försöka acceptera detta? Gilla läget?

eller

Kanske skall jag tänka som Björn Skifs sjöng ikväll:

Min tid kommer nu så akta Dej.(Klicka på bilden)




Nu har vi handlat hos Skönero kött

5444ef4bcd4697294437ebe82feff6ce.png

Nu har vi handlat hos Sjönero kött, utanför Valdemarsvik igen.
De biffiga kossorna gick och strosade inom synligt avstånd.


Ölandsbron sett från Kalmarhållet.

0-4429ab214d74d3171cb0194319f1f6cf.png

Ölandsbron sett från Kalmarhållet.


Nu äter vi igen.

0-39ea0339d8238c63e31352663ca5d1e5.png

Nu äter vi igen.


Facebook en gång till...







Nu har jag gått med...
 




Slutet gott, allting gott1



Idag hände något som gjorde mej jätteglad. Jag skulle ta en tur till Sandviks fisk för lite lunchmat. Men vad är det för firrar som låg där tänkte jag. Jag måste fråga. Jo det är Sik. Har Ni Ölandssik frågade jag? Jodå det finns ibland. Jag köpte raskt en sik och känner mig jätteglad över detta. Minns när S var liten, vi var ofta på Öland. Mormor köpte ofta sik hos fiskartanten i Föra (sönerna har Sandvisk fisk idag). Vi kunde äta hur mycket vi ville och Finduspojken åt sig mätt på fiskhuvuden och ibland annat också....




Södviks bageri, 25 km norr om Borgholm. Ett ställe vi rekommenderar med både kaffebröd men med många olika sorgters matbröd också.

Vi röjer skog idag. Mannen skall mutas!







Ikea i Kalmar


Vi hade ett ärende in till Kalmar. Detta föranledde förståss att åka till Ikea och köpa kaffe...

Ny kollektionMannen gillade kopparna till vänster.Alltid ljus och servetter. Idag blev det dock bara servetter och inga ljus.Skall vi ha ett täcke till?Kanske dessa kuddar till svarta soffan?Nu åker vi tillbaka.

Bellini




Det är så varmt! Äntligen fick vi slut på detta. Att man skall spara saker så länge...

RSS 2.0