Herta

Äntligen skulle vi se den nya filmen, Män som hatar kvinnor. Jag har läst alla böckerna. Jag har läst böckerna och tagit mej igenom alla detaljer i dessa böcker. Ibland får man läsa om för att riktigt få med sig allt som är skrivet. Nu skulle jag se filmen från den första boken.
Vi kom nyss hem, nyss ut från Röda Kvarn härhemma. Jag vet faktiskt inte. Vi pratatde om det i bilen hem. Jag hade läst böckerna, mannen hade inte det men vi fick samma känsla och reaktion.
Jag tycker att filmen är ett hopplock av många händelser. Då jag läst böckerna vet jag att det finns så många mindre detaljer som ger ett otroligt spännande och också ruggigt sammanhang. Böckerna är så otroligt spännande. Man kommer liksom i filmen mitt in i en händelse. Det skrivna ordet förmedlar det ruggiga på ett sakta krypande sätt som filmen inte klarar av att leva upp till.
Jag är faktiskt lite besviken på filmen. Böckena är så otroligt bra så det är klart - det är svårt att påvisa samma känsla i en film. Jag är jätteintresserad av att höra ifrån Er andra, Ni som också sett filmen, hur Ni reagerat och hur Ni tolkat filmen.
Nu börjar Beck, deckaren på TV. Skall bli skönt att se Peter Haber i sin gamla vanliga roll igen...



Jag har läst att filmen fåt bra kritik i massmedia. Jag har dock hela tiden tänkt filmen i jämförelse med böckerna och då vinner böckerna.