Om "att hata fattiga människor".
I dagens Vendela kan vi läsa om en 20-årig tjej som levt ett ganska ekonomiskt vidlyftigt liv under sin barn och ungdomstid, föräldrarna hade det otroligt gott ställt och man var ekonomiskt oberoende. Sen förändrades allt, ekonomin förändrades, pengarnas värde försvann och hela livssättet måste förändras. Läs artikeln i dagens Vendela.
Hon har fått konstatera att pengar är inte allt och har börjat välja livet på ett annat sätt.
Vad ska man säga, låter nästan för korkat för att vara sant...Jag vet inte vad jag skulle göra med en sån unge. Antagligen inte mycket..
Väldigt intressant artikel! Hata fattiga, tjocka och förorten... sällan någon säger sånt rakt ut. Att empati och respekt kan övas upp låter i alla fall hoppfull.
Ja du, inte ofta någon vågar gå ut med något sådant här. Men jag har alltid känt att det inte får förstå den ena sidan förrän du sett båda sidorna. Jag var fruktansvärt bortskämd som barn tills jag inte gjorde som jag blev tillsagd och då insåg att pengarna var mutor, att jag var en marionett som mina föräldrar kunde manipulera. Dock upptäckte jag detta i barndomen och hann inte utveckla extravaganta levnadsvanor eller tänka på vare sig fattiga eller rika. Direkt jag fyllde 15 flyttade jag ut och fick försörja mig själv genom gymnasiet. Det var inget annat än nyttigt. Bara en tanke om min förståelse för artikeln.
