Den nya vägen.

 



Vi har haft solsken hela dagen varför jag ville ut en sväng. Jag gick mej ut medelst strosatakten. Vid slutet på vår gata möter jag den ganska nya grannen med lille taxen. Lille tax vill bara hälsa på stora hunden och vill inte hoppa in i bakluckan på husses bil. Efter att ha fått hälsa på mej hoppar han in i bilen.

Jag fortsätter in mot promenadvägen in i skogen. Helt plötsligt ser jag att vildäppellträdet inte har nyttjats av någon denna höst. Det brukar alltid vara någon som tar tillvara. Funkar väl till gelé om jag inte missminner mej. Solen skiner och jag traskar vidare.
Helt plötsligt ser jag den, vägen som jag aldrig har sett tidigare. Jag har bott i området i drygt 20 år och upptäcker en väg som leder in till lite hus längre bort till vänster  Har aldrig tänkt på denna väg? Eller har jag det. Måste fråga S nångång om vi pratat om denna.
Nere vid stora vägen stöter jag på en äldre dam, jag tror vi har setts tidigara. Damen ifråga har en egen liten hund, en liten sort vars jag alltid glömmer och sen har hon en annan, också av mindre modell, som hon är dagmatte åt. Llillhunden bestämmer sig för att lägga sig på min fot varför jag blir tvungen att stanna och prata vilket ju i och för sig är trevligt. Tänk vad många möten det finns under en dag bara sådär under en promenad.

Passerar lilla närbutiken under vägen hemåt. Shoppar upp mig på tidigara nämnda citronlaktisglass.


Kommentarer
Postat av: anne

Kanske en magisk väg? En som visar sig är man är redo? Jag gillar nya vägar till gamla ställen.

2009-10-28 @ 20:09:32
URL: http://annnne.blogg.se/
Postat av: Anonym

Jo, idag gick jag ut och försökte titta med lite nya ögon.

2009-10-28 @ 21:37:09

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0