Knep & Knåp nej tack!
Kom hem idag tidigare än vanligt och ganska snart ringer telefonen. Lyfter luren och då är det en trevlig herre som konstaterar att jag prenumerar på ICA-kuriren. Har gjort svarar jag då jag nyligen avslutat en prenumeration. Han vill då berätta för mej om tidningen Knep och knåp och undrar samtidigt om jag kommit i kontakt med den eller känner till denna tidning. Jag svarar att jag vet hur den ser ut. Han berättar då ingående om vilka korsord som finna i denna. Han har tidigare i vårt samtal också fått svar Ja på om jag läser korsord eller inte.
I Knep och knåp finns massor av dylikt säger han och vill erbjuda mej en prenumeration jag minns inte för hur mycket men i åtta månader i alla fall.
Jag passar då på att informera honom om att jag ganska nyligen börjat lösa korsord att jag behöver en vecka på mej och har ändå inte lyckats lösa hela ICa-kurirens korsord denna vecka innan nästa nummer kommer. Jag informerar honom också om att jag lagom tills min pensionering vilket säkert några läsare känner till, kommer att dröja länge, tänker ha hunnit så pass långt att jag kan lösa delar av Svenska dagbladets kryss men att jag i nuläget bara blir uppstressad av en extra korsordstidning.
Mannen gapskrattar en lång stund och vi önskar varandra en trevlig helg.
Korsord håller jag inte på med. Mamma löste korsord hela tiden och jag hjälpte henne när hon körde fast.
Kanske ska jag börja när jag blir pensionär
Ja, precis så är det. Ibland blir man liksom översköljd av känslor - när man minst anar det. Själv känner jag en sådan längtan till U-a, en tom lägenhet, bara för att vara nära - vad?
Jättejobbigt med dem som inget säger. Rädslan att störa, väcka känslor, säga fel saker, allt det finns säkert med, men tystnaden är värre att mötas av. Hellre någon som säger "fel", något välment men klumpigt, än inget alls. Tur att sittningen var kort!!
Roligt samtal han fick, försäljaren! ;-)
Tror man vill vara kvar i den plats där den man saknar har funnits på något sätt. Pga snöoväder, ohälsa mm dröjde det ett tag innan vi kom till lgh. Jättejobbigt fast det bara är materiella saker. Kan ha ett behov av att uppsöka platser där vi har gemensamma minnen.Tänka på vad vi gjorde där och hur det var.
Och försäljaren var jätttrevlig. Men varför ringer de alltid under tider då man vanligtvis alltid är hemma. Tänkte denna person---läser Ica-kuriren...jobbar deltid, hemma dagtid, inget att göra, jag ringer-...nej jag vet inte.
Det är nog bara på semestern jag tar itu med korsord, kul är de men jag kommer inte till skott!
Klart det är JÄTTELÄNGE kvar till pension!
ja pensionen tänker vi inte på nu
Det var ett elegant sätt att säga "nej tack" på!
Jag försöker
