Herta

Denna blogg kommer att handla om livet, om vardagslivets möten och händelser. Den kan handla om orätten, samhällsliv, politik, tro, böcker jag läst eller vill läsa eller sådant vi behöver diskutera och samtala om. Men samtidigt och detta är viktigt: Min vardag kan vara ganska seriös ibland. Denna blogg kan därför ibland fara iväg på ett kanske inte så seriöst sätt. Bloggen är ett sätt för mig att ibland koppla av från en komplex verklighet och tänka lite galet och kul ibland.

Ny arbetsvecka

En ny vecka är på gång. Bilden är ifrån ett stämpelur. En gång för länge sedan arbetade jag på en arbetsplats med stämpelur ( ja det har jag gjort senare också men då var det även tillfällen då man fick fylla i för att man inte alltid slutade jobbet just på jobbet)

Men på denna arbetsplats som f.ö var ett av mina första arbeten så stod vi i kö, inte när vi stämplade in men när vi stämplade ut för lunch och när arbetsdagen var slut.

Idag är det väl så om jag inte är helt fel underrättad att många stämplar in och ut men nu för tiden via data?

Ja för min del stämplar jag inte alls utan jag får hålla koll så jag inte jobbar för mycket i stället. På egen hand. Ibland hade det varit skönt med en aparat som räknar ut min tid just för att visa på hur mycket jag arbetar om inte annat så för mig själv.

Vad har Du för minnen och kopplingar till stämpelklockor, tidräkning mm?

Ps. Detta inlägg är inställt att läggas ut måndag morgon 08.oo.  Då är jag på jobbet. Testar med att lägga ut inlägg i förväg.

Hejsan!



Tack för kommentaren du lämnade i min blogg igår - nu får jag chansen att i min tur upptäcka din. :-)



Precis så där såg det ut vid ingången på en arbetsplats jag hade för många herrans år sen! Numera flexar jag precis som jag vill, och har ingen "tidskontrollant" över mej heller. Det känns onekligen bättre än stämpelur. Men visst är det lite nostalgi över ett sånt! :-)

Jag gör ofta så att jag lägger ut inlägg i förväg som ska publiceras under nästkommande dag. Men det slog mig att det finns en risk med det. Det kan ju uppfattas som om jag sitter på jobbet och bloggar.

På försäkringskassan hade vi flexur med en nyckel att vrida om. Skit samma på ett sätt var det bra för då tittade ingen snett på en när man kom sent någon gång. Det var att jobba in det på flexen.

Jag är nästan säker på att jag skulle ha plus på flexen om vi hade stämpelur på förskolan. Finns viss risk att man sitter hemma med jobb alldeles för många timmar per månad.

O vad jag känner igen mig i det du skriver. När jag började arbeta 1966 så hade vi en sådan här stämpelklocka. Ingen kö in, men väl ut, jo, jag minns. Då var inte arbetslivet lika stressat som idag!



Idag stämplar jag in o ut via datorn, precis som du skriver.