Att göra ingenting?

Visst ska man kunna släppa prestationsångesten på semestern och tänka på sig själv.
Jag har just haft mitt livs bästa semester, åkt runt i anmödrarnas fotspår.
Tyvärr hann vi inte med någon tur till Nyköping och något gästabud. Vi fick plötsligt en chans att umgås med barnbarnen en dag och tog den istället. Det är ju bara några fattiga gånger per år eftersom de bor i Umeå, men var på stockholmsbesök.
Nu har vi kommit hem och nu ska jag bara lata mig resten av sommaren
Det viktiga är att känna efter vad som är laddning av de egna batterierna. För mig är det ofta åka omkring lite planlöst och titta på saker.
Ingenting ÄR ingenting, men jag känner mig oftast otillfredsställd efter ingentingdagarna. De bästa dagarna är de dagar då man haft goda samtal eller goda tankar.
Så tycker jag!
PS. Körde ut till Arnö igår kväll och hämtade ett stycke son, såg skylt mot Strandstuviken (tror jag det var).