Herta

Denna blogg kommer att handla om livet, om vardagslivets möten och händelser. Den kan handla om orätten, samhällsliv, politik, tro, böcker jag läst eller vill läsa eller sådant vi behöver diskutera och samtala om. Men samtidigt och detta är viktigt: Min vardag kan vara ganska seriös ibland. Denna blogg kan därför ibland fara iväg på ett kanske inte så seriöst sätt. Bloggen är ett sätt för mig att ibland koppla av från en komplex verklighet och tänka lite galet och kul ibland.

Högst lön

• Här är de utbildningar som ger högst lön. Bara så att N vet.

• Här är de yrken som Du inte skall satsa på om Du vill ha en hög lön.

Sen kan man ju ha en discus om det är lönens storlek som är det viktiga eller om ett arbete har andra kvalitéer. Herta tillhör dem som idag tycker att man kan leva på kvaliteérna. Däremot ursäktar inte detta att välutbildade tjejer tjänar mindre än deras killkompisar med samma längd på utbildningen fast med en annan utbildning i ett mansdominerande yrke. Kvalitéen i yrket är livskvalitée i sig. Kvalité är att ha ett yrke med möjlighet att kunna ha inflytande osv, att yrket har en viss möjlighet till delaktighet i olika sammanhang, vidareutveckling osv.

Kvalitée skall inte blandas ihop med något "kalletprat" eller annat av Florence Nightingale eller hur hon nu stavasbladder typ gamla tiden ssjuksyrror. Fast för den som tjänar för lite pratar man nog inte om dessa kvaliteér? Med för lite menar jag  här inte min yrkesgrupp utan här pratar jag om människor inom yrken som är direkt lågavlönade och där också sk livskvalité saknas där möjlighet till delaktighet, utveckling osv också saknas. Man pratar om att saker skall räcka till vilket de inte alltid gör.

- Vad tycker Du? Vad är det som är viktigt med arbetet och med lönen?

Vill jag söka arbete i en annan stad idag t ex så kan jag höja min lön. Jag kan också höja lönen om jag söker ett jobb inom en annan avdelning. Men vill jag vara kvar på mitt jobb, min arbetsgrupp osv så  kan jag inte höja lönen trots att det kan finnas flera bra jobb där. Jag måste alltså söka ett jobb inom viss specialité för att få upp lönen. Med detta har jag arbetat tidigare och skulle kunna gå tillbaka till vilket skulle generera ett lönelyft men om jag inte väljer att göra det får jag snällt vara kvar där jag är. Detta är ett ganska vanligt fenomen och inte alls speciellt bara för mitt arbete.

Detta valet avstår många tjejer ifrån? Varför? Kanske för att vissa specialjobb vill man ha i alla fall och man vill inte släppa denna möjlighet till arbetsuppgifter.

Sonen som skaffar sig en utbildning i utbildnngslängd motsvarande sin mammas fast inte i riktigt samma område kanske har mera tur beroende på vilken arbetsgivare han väljer att söka jobb hos. Och faktiskt är jag glad för det.Han kommer att tjäna skapligt och det är jag glad för.  Vi kan inte leva på "kallet" och förändringsarbetet jämt. För så var det för många av oss som studerade på 70-talet. Läs inte Nigtinggale här utan läs vi som ville samhällsförändring för människor. Du som var med på 70-talet vet hur vi tänkte och vad vi ville ....

Idag är det lönedag förresten.

Herta har tidigare i många år varit verksam i ett sammanhang där hon varit ansvarig för arbetstagarparten när det handlat om lönen för många i sin hemkommun( här kan hon avslöjas när hon skriver detta men hon tar chansen för att inga missförstånd skall finnas avs Hertas syn på lön). Hon har varit mycket tydlig med synen på lönen, synen på jämställdhet och arbetet med detta. Hela tiden måste detta arbete föras.

Det är fortfarande så att högskoleutbildade kvinnor i alltför många sammanhang tjänar mindre än gymnasieutbildade män och det är fel. Ett sådant samhälle och en sådan lönesättning skall vi inte ha.

Men vi måste börja långt tidigare. Vi måste börja tidigt i familjelivet om vi skall få ett jämställt samhälle. Vi måste börja när barnen är små, vi måste få pappor som tar del i familjelivet och som delar föräldraledigheten, som är hemma med barnen. Detta tror jag påverkar också arbetslivet. Hur jag tänker här utvecklar jag en annan gång och inte här.

Jag älskar mitt jobb, så helt fel blev det inte fastän jag gick in i det lite blåögd från början. Som lärare har jag fått se min lön öka något i kronor och ören men minska i köpkraft. Numera tjänar jag ungefär som en person som endast gått gymnasium på en hantverkslinje. Fast om jag skulle ha valt yrke idag så tror jag att jag hade valt att bli jurist av något slag, affärsjurist eller nåt. Jag har läst lite juridik och det verkar himla kul, lite som detektivarbete.

Ja, jag lyckades ju hitta mitt yrke (hälsovetare, fast jag är folkhälsovetare) bland de man INTE skulle satsa på... Lite sent att tänka på nu.... ;)

Lönen är inte viktigast för mig, men självklart är den inte oviktig!

Nog är lönen viktig! De professioner som fortfarande är kvinnodominerade är sorgligt eftersatta lönemässigt och så länge ingångslöner och löneutvecklingen är dålig, så länge kommer det inte att ske någon statusförändring, hur mycket man än trycker på att man har en akademisk utbildning. Åsikter som på minsta vis andas "kall" när det gäller jobb är rena tramset, "kall" genererar ingen pension att leva på. Och hur lång tid tar det inte att komma ikapp lönemässigt när det gäller betalning av studielån jmf med de som inga lån har.



Jag är inte av åsikten att andra professioners löner ska sänkas, men att man behöver uppgradera synen på andra och förbättra lönesättningen.

Jag är tyvärr smärtsamt medveten om att jag valt en utbildning som inte ger en hög lön!

visst är det viktigt hur mycket man tjänar. Men man väger ju detta mot vad man tycker om sitt jobb. Gillar man sitt jobb gör det inte så mycket om man tjänar lite mindre. Trivs man däremot inte på jobbet så behöver man en hög lön för att motivera sig att orka med.

Nu fick jag igång några stycken. Herta har aldrig varit av uppfattningen att hon jobbat för "kallets" skull, ville bara få igång en discus. Däremot tror jag att många i min yrkeskår tidigare arbetade och hade en vision med arbetet, vi ville förändring och vi ville förbättrring. För ett antal år sedan så kändes det ok att pendla ett antal mil för lönen men inte idag. Idag är hälsan viktig, att kunna cykla eller ta sig någorlunda snabbt till jobbet. Detta är livskvalité även om det är kul att komma till en större stad ibland, känna farten, pulsen men kanske inte varje dag. Tyvärr vet arbetsgivare detta.