Herta

Denna blogg kommer att handla om livet, om vardagslivets möten och händelser. Den kan handla om orätten, samhällsliv, politik, tro, böcker jag läst eller vill läsa eller sådant vi behöver diskutera och samtala om. Men samtidigt och detta är viktigt: Min vardag kan vara ganska seriös ibland. Denna blogg kan därför ibland fara iväg på ett kanske inte så seriöst sätt. Bloggen är ett sätt för mig att ibland koppla av från en komplex verklighet och tänka lite galet och kul ibland.

Tänk om jag dör innan jag blir 75?

För några år sedan hoppades jag och var nog ganska säker på att jag skulle arbeta till i varje fall 67 år. Flera på mitt jobb har gjort det. Kanske av ekonomiska själ, kanske för att vi gillar vårt jobb, vårt mänskliga hantverk. Kanske för att nej... förresten.

Sedan ganska nyligen tänker jag inte så längre. Jag vill hinna med att göra andra saker också. Jag tror inte att jag vill yrkesarbeta fram till 75 år. Däremot tror jag nog att jag kommer att engagera/aktivera mej i en massa annat hjälpsamt av olika sort.

Så Freddan, jag har lyssnat på Dej idag och jag har hört arbetskamrater prata om hur länge de behöver jobba enligt kuvertet vi nyss fått (ja inte jag än  men inom några dagar får jag snart veta).

För att kunna jobba länge krävs ett arbete där vi inte hunnit bli kroppsligt och mänskligt utslitna. Vet inte om jag vid t ex 63 vill omskola mej. Måste få fundera på detta ett tag....

Hur ser Du på arbetet och att jobba länge?

Hur länge tror Du att Du vill arbeta?

Hur länge skall vi få arbeta, hur skall reglerna se ut?

Nej nu måste vi hoppas på :

• avsaknad av kroniska defekter
• hyffsat blodtryck och skaplig puls
• pengar till grönt och frukt i massor dvs hälsosam mat
• lite extra pengar som kompletterar eventuell ohälsa och gynnar sunda vanor
• ingen stroke i förtid
• frisk man som man inte behöver slita ut sig på
• saker som förbättrar vårt kasam ( bra kontakt med barn och familj, vänner, alla hyffsat friska, ögonen i behåll så jag kan läsa, sammanhang som är hälsohöjande, inga sjukdomar osv)

Men om det inte blir så och vi ändå måste jobba för att leva... Kände mig inte glad när jag såg på nyheterna ikväll.

Jag tycker det är bra om man tar bort arbetsgivares möjlighet att sparka ut anställda vid 67. Frivilligt arbete efter den åldern borde vara möjligt. Ganska många skulle nog vilja fortsätta. Men de som vill gå tidigare borde få göra det utan att behöva svälta ihjäl. Jag har ju börjat trappa ner jobbandet men jag är inte främmande för att jobba lite grand även efter 65. Och att det ska bli lättare att få ny utbildning mitt i livet låter bra.

Lika bra att jag inte såg nyheterna då...!

Det gäller att välja rätt föräldrar och rätt yrke så man orkar till 75 och lever lite längre än så. Livslängden för män i Pajala är visst inte ens 75 år...

Jag läste ockå detta med Pajala, där blir männen visst bara 74 och nånting i ålder i genomsnitt så de får jobba sig fram till graven. Fast jag tror inte det blir nåt tvång.

Jag orkar inte tänka längre än till 65 för tillfället, sedan vill jag åldras i skönhet.....haha!

Jag är rätt säker på att jag skulle ha dött om jag jobbat till 75. Vem får en omskolning betald vid tex 63 och en ny anställning som är mindre krävande. Inte ens unga friska människor kan få tag i en anställning som det är nu. Tyder på att dom som bestämmer inte har någon verklighetsförankring för det kan väl inte vara så att man hoppas på att vi ska jobba ijäl oss för då blir det ju mer över till pension för dom andra.

Nej lägg krut på att få bort ungdomsarbetslösheten och låt dom unga få arbete istället. En ganska självklar sak tycker jag.

Jag tog pension i grevens tid och mina axlar och armar som alltid värkte är borta nu när jag slipper statiskt arbete. Fast det är klart. Fattig som en kyrkråtta är jag och vissa månader blir det knappt över till mat men jag är i alla fall FRI och heller fri och fattig och levande än arbetande och död i förtid.