Det är inte bara vägen som är mödan värt.

Som vanligt lördag fm så var de gymet som gällde. Mannen var med i bilen vilket innebar att vi kom lite sent iväg. Vi har lite olika tid i tanken om när vi behöver åka. Förmodligen är båda sätten ok för vi kommer oftast alltid i tid.
Hängde med övriga på cykelpasset men valde sen att köra själv en massa styrka. Idag hade jag med öronsnäckan så jag fick lyssna på min favoritkanal och slapp musiken från nedre våningen. Yippiiiiiiii! Lärde mej som vanligt lite nya saker. Helt slut och skulle kunna somna efter passet vilket jag av förståeliga skäl givetvis inte gjorde.
På gymet idag var många där:
  • Tofsen
  • Skattis
  • Gamla klassis mamma
  • Polarvagnen
  • Övriga
Satt och käkade äpplen och pratade med Skattis lite efter passet innan stan väntade på oss.
Vi behövde kaffe( Herta) och sett ur ett trevligt perspektiv för två snart medelålders människor lunch. Kaffet var mest mitt behov speciellt som det är mysigt att dricka kaffe inklusive påtår och därefter tretår.
Hur många tår kan man dricka förresten? Någon som vet?
Detta fik, café latte, var tidigare vårt favoritkafé under ett antal år. Idag är vi inte där så ofta. Vi kunde konstatera att kaféet renoverats. Man hade valt att måla över de ljusa väggarna till något nytt med en massa mer eller mindre färgade motiv på. Allt syns inte på bilden, inte alls allt förresten. Kaffet var dock gott och de har jättetrevlig personal som jobbar där.
Herta behövde ursäkta sig innan vi skulle lämna fiket och hon stod utanför dörren och väntade länge, länge, länge. Inget hände. En kvart skall man väl inte behöva vänta när det inte är någon före i kön? Herta bestämmer sig för att ta sats och låtsas rycka i dörren  med föreställningen att  hon inte ser att det lyser rött. Hon gör detta och säger samtidigt så att det skall höras in på toan " Ååååå ursäkta jag såg inte att det var upptaget"! Inget händer dock.
Efter ytterligare fem minuter kommer en liten tjej in på fiket med sin mamma och kanske mormor (som var i min ålder - urs vad tiden går). De hämtar sitt fika men flickan kommer glatt på att hon behöver gå på toa. Mamman och den lilla flickan sätter sig också i kön till toan. Inget händer. Nu har jag väntat dryga 20 minuter på ett toabesök där jag är först i tur. Den lilla flickan börjar bli alltmer kissnödig.  Mamman verkar helt cool, bra gjort. Hon stressde inte upp sig utan satt lugnt kvar. Herta tar dock tillfället i akt och knackar på dörren till denna wws-inrättning och säger högt och ljudligt. Ursäkta men nu är vi flera härutanför och även små barn som behöver in på toaletten. Efter fem minuter kommer det ut en ung välklädd och framförallt välfriserad man. Det luktar PARFYM med honom och på toan ifrån vilken han har gått ut STINKER DET PARFYM. Vilken upplevelse. Här får vi utträtta det vi nödvändigtvis behöver snabbt som sjutton.
Är det detta som kallas vardagslivets trivialiteter?

Kommentarer
Postat av: anne

Hade han bara suttit där och läst tidningen och parfymerade ångorna efteråt?



Vilken snubbe!!!

2010-10-10 @ 11:20:56
URL: http://annnne.blogg.se/
Postat av: Anonym

Jag såg ingen tidning.

2010-10-10 @ 12:07:20

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0